Trappalanda

 

                                   Kappitel.1 Trappalandas historia

 
 

Ni tror säkert att ”Trappalanda” är hästhimlen med ett finare ord, men nej, där har ni fel!

 Det är faktiskt ett land låt oss berätta.

I Trappalanda bodde det tre flickor. Det var prinsessor (Det här är ingen PRINSESS-SAGA!) De hette Jade, Cloe och Yasmin. De var hästtokiga. Jade hade en häst som hette Kalle. Han var världsbäst i dressyr och smartast i världen. Cloe hade en häst som hette Dajzy. Hon var världsbäst i fälttävlan och var starkast i värden. Yasmin hade en häst som hette Kajmon. Han var världsbäst i galopp och var världens snabbaste häst. Det tävlar i de högsta klasserna i världen! Varje år tävlade det i OS. Nu ska vi berätta om massa saker de har varit med om…

Från början var hästarna helt från vettet! När man kom in i boxen sparkades de + stegrade mot de som kom in i boxen. De fick ha hästarna på prov i en vecka om de klarade av att temja hästarna så fick de hästarna… gissa om de fick dem?

JA, De fick dem! De blev så glada! De fattade det inte! De skulle aldrig sälja hästarna…

Men en dag såg de en annons i tidningen om en hästmördarliga! Alltså såna som mördar hästar. Ligan hette ”SVR” alltså ”svarta vilda rosen”…

 

 

Dajzy i hagen!

 

 Kajmon i full galopp!  

 

Kalle på ängen!

 

 

                                          Kappitel.2 Hemlig kärlek

Efter några veckor så fick de veta att Kalle och Kajmon var syskon och att Dajzy var deras halvsyster! Men så fick Dajzy två föl som hette Jesus och Melody. Efter ett tag stog det i tidningen att det skulle vara OS i Paris. Kalle, Kajmon och Dajzy hade varigt med i OS tidigare så de började träna. Cloe och Dajzy skulle delta i fälttävlan. Jade och Kalle i dressyr. Yasmin och Kajmon i galopp. De fick ett brev, i brevet undrade OS förbundet om de ville ställa upp i OS. Gissa om de sa ja?

JA de ställde upp!

 

       

Dajzy och Kalles lilla Melody!    Dajzy och Kajmons lilla Jesus!

Några veckor senare var det i Paris… De skulle vara borta i tre veckor.                                                                                

Nu var den stora dagen här. De värmde upp hästarna. Sedan var de dags, hästarna gick till sina startplatser och var beredda. PANG! där gick startskottet i galopp.  Sedan var det dressyr.

Det gick så bra för båda två.  Sen var det dags för Dajzys terräng. Det gick så bra. Sedan skulle Dajzy hoppa. Sedan skulle hon göra ett dressyr program. Sen var det final. Gick de till finalen tror du/ni?

 JA de gjorde det!

Hästarna gjorde sitt yttersta för att vinna. Gissa om de vann?

JA, de vann!

Hästarna fick jätte mycket godis de var så duktiga!

 

 

                               Kappitel.3 Fångade av svarta vilda rosen

 

                En dag var alla hästar borta (De hade flera till exempel Sigge, Molly, Sappo, Teddy, Safir och Fatima) De blev oroliga och ringde polisen! På polistationen jobbade deras killar de hette: Erik, Mattias och Danny. När de kom till stallet så undrade de vad som hade hänt. Jade, Cloe och Yasmin berättade allt för poliserna. De trodde att de var ”SVR” som låg bakom allt ihop.

                                -Vi ska hitta de. Vart håller de till någon stans? Undrade tjejerna.

                                -I Norge. Sa poliserna.

                                -Oj då! Sa tjejerna. Det är bäst att vi packar och gjör oss i årdning. Sa de, det skulle bli en lång resa! Hade hästarna blivit fångade av ”Svarta Vilda Rosen” så skulle Jade, Yasmin och Cloe ta tillbaka deras älsklingar! När de var framme:

          -Aldrig att de är kvar där. Yasmin rös bara vid tanken på att Kajmon skulle stanna i det där läskiga palatset

-Blä det stinker här. Cloe tog två fingrar och höll för näsan

-Om Kalle ska vara här i mer än 4 timmar dör jag, sa Jade.

Nu går vi in, pungt slut. De gick in i det förskräckligt fula och illaluktande palatset där deras hästar var fångade.

  

                          

                                              Här är SVR :s palats

                                                   (Läskigt va?)

 

                  -Jag är rädd, pep Yasmin.

                  -Vi med, sa de andra.

                  -Nu går vi in, sa Cloe.

                  -Japp, sa Jade. De darrade när de gick upp för den svinlande trappan.                              När de öppnade dörren gnisslade gång gärnen förskräckligt

                  -Uch, vilket läskigt ställe. Yasmin rös igen.

                  -Ja jag håller med, sa Cloe.

                  -Jag dör häldre än att vara fångad här, sa Jade.

                  -Vi håller med, ekade Cloe och Yasmin.

                  -Sch jag hörde något, sa Cloe.

                  -Jag hörde det igen! Närmare den här gången, sa Jade.

                  -Tysta, väste Yasmin. Vi måste viska!

                  -Okej, viskade Cloe och Jade.

 

 

 

                              Kapitel 4. Upptäkta!

 

       -Ser man på, vi har fått besök, sa en mörk röst bakom de.

       -Vad kul de måste vi visa konungen, sa en annan röst bakom dem. Rösterna var på norska och det var svårt att förstå vad de sa.

       -Vi kom inte hit för att vi vill utan för att rädda våra hästar. Jade lade handen för munnen.

-De där krakarna, vem vill ha de? En av de okända rösterna skrattade.

-De är inga stackars krakar utan de mäst berömda hästarna i världen, så de så. Nu var det Yasmins tur att lägga handen för munnen. Rösterna skrattade ännu mera. Jade, Cloe och Yasmin vände sig långsamt om. Nu såg de, de hade blivit UPPTÄCKTA!

-Vi tar de till kungen sa den ena.

-Okej Harry, sa den andra. Nu var de på väg.

-Varför luktar det så illa här, undrade Jade.

-HAHAHA, vilken dum fråga, skrattade Harry.

-Eller hur Danne, sa han.

-Den dummaste jag hört, sa han som tydligen hette Danne. Jade kände hur hon rodnade. Nu var de framme vid kungens rum.

-Nämen ser man på vi har fått besökare, sa kungen.

-Sätt de i fängelset genast, sa han sedan.

-Ska bli, sa Danne.

-På momangen, sa Harry.

-Aldrig! Sa Cloe.

-Jo någon gång, skojade Harry och Danne.

-Nej absolut aldrig, sa Yasmin. Men det var försent.

-Nu är vi framme, sa Danne. Jade, Cloe och Yasmin blev inkastade i ett litet och trångt rum.

-Snart har det gått 4 timmar och då dör jag, sa Jade.

-Det har gått 1 och 1 halv timme, sa Cloe.

-De stinker här också, sa Yasmin.

-Precis vad jag skulle säga, sa Cloe.

-Tysta jag tyckte att jag hörde non ting, sa Jade.

-Vadå, sa Cloe och Yasmin.

-De gnäggar på andra sidan gongen, sa Jade.

-Kolla där, ropade Cloe och pekade på andra sidan den breda gången.

-Det är spiltor med galler för, sa Yasmin.

-Ja, jag ser Dajzy, sa Cloe.

-Där är Kalle, ropade Jade.

-Kajmon! Ropade Yasmin.

-Vi måste hämta de med en gång, sa Yasmin sedan.

-Men hur? Cloe och Jade stirrade på Yasmin.

-De ända jag vill just nu är att komma ut till Dajzyyyyyyyyyyyyyyyyyyy. Cloe ramlade rakt ner i en garderob med massa kläder.

-Cloe! Hur gick det? Jade och Yasmin kollade på väggen Cloe lutat sig mot.

-Jag har hittat en garderob, ropade Cloe.

-Luta er mot väggen bara! Ropade hon sedan.

-Okej, sa Jade och gjorde som hon sa.

-Aj, ropade Cloe.

-Jag trodde att du hade flyttat på dig, sa Jade.

-Här kommer jag! Ropade Yasmin.

-Aj, sa Jade.

-Aj,aj, sa Cloe.

-Förlåt, sa Yasmin.

-Kolla vad jag hittade, sa Cloe när de andra klivit av henne.

-Coolt, sa Yasmin.

-Svarta Vilda Rosens garderob, sa Jade.

-Jag har en idé, sa Cloe.

-Vi klär ut oss till SVR :s soldater, sa hon sedan.

-Jaa! Ropade Jade och Yasmin. Några minuter senare:

-Den är för stor, sa Yasmin.

-Våra med, sa Jade och Cloe.

-Där är en myshörna med massa kuddar, sa Cloe.

-Vi stoppar de innanför dräkterna, sa Jade, Cloe och Yasmin i munnen på varandra. 10 minuter senare:

-Perfekt, sa Yasmin.

-De passar precis, sa Cloe.

-Japp, sa Jade.

-Nu behöver vi bara ett par nycklar, sa Cloe.

-Det finns i mitt bälte, sa Yasmin.

-Bra, sa Cloe.

-Hur kommer vi upp? Frågade Yasmin.

-Det är en repstege på väggen där borta, sa Cloe.

-Perfekt, sa Yasmin. Några minuter senare var de uppe.

-Nu tar vi dina nycklar och låser upp cellen, sa Cloe.

-Okej, sa Yasmin.

-Vi är ute, Jippie! Ropade Jade.

-Tyst, vakterna kan höra dig, sa Cloe.

-Men vi har ju de här dräckterna på oss, sa Jade.

-Ja men ändå, sa Cloe.

-Har ni inte glömt något nu? Undrade Yasmin.

-Ja just det, sa Cloe.

-Hästarna! Jag hade glömt de, sa Jade.

-Nu låser vi upp deras spiltor, sa Cloe.

-Japp, sa Yasmin.

-Vad håller ni på med? Frågade Harry.

-Kungen sa att hästarna skulle bort ifall att tjejerna hittade våran garderob, sa Yasmin med sin mörkaste röst.

-Okej, sa Harry.

-Phu, viskade Yasmin. Cloe och Jade fnissade.

-Vadå? Undrade Yasmin.

-Du lät rolig, viskade Cloe.

-Jag var tvungen, viskade Yasmin.

-Vi vet, viskade Cloe.

-Okej nu tar vi ut hästarna, sa Yasmin med sin mörkaste röst. Några minuter senare hos Kajmon, Kalle och Dajzy:

-Lugn Kajmon det är bara jag, Yasmin, viskade Yasmin lugnande till Kajmon.

-Lugn Kalle det är bara jag, Jade, viskade Jade lugnande till Kalle.

-Lugn Dajzy det är bara jag, Cloe, viskade Cloe lugnande till Dajzy.

 

 

 

 

 

                             Kapitel 5. Rymningen från SVR:s palats.

  

När alla hästar var utsläppta:

-Nu rymmer vi, sa Cloe.

-Hur? Undrade Jade.

-Genom dörren, sa Yasmin.

-Men det är ju vakter där utanför, sa Cloe och Jade i munnen på varandra.

-Men vi är ju också vakter, sa Yasmin.

-Kör till, sa Jade.

-Men vad säger vakterna när vi kommer med hästarna? Frågade Cloe.

-Jaha här kommer ni med hästarna säger de, sa Yasmin.

-Det går nog inte, sa Jade.

-Nej just det, sa Cloe och såg på den stora porten. Hon såg nöjd och lite underlig ut.

-Vad är det Cloe? Undrade Jade.

-Tyst jag tänker, sa Cloe.

-Okej, sa Jade och Yasmin i munnen på varandra.

-Ääh det är ingen idé, sa Cloe efter en stunds tänkade.

-Okej, sa Yasmin och var lite besviken.

-Varför är du besviken Yasmin? Undrade Jade.

-Vad händer om vi inte kommer ut här ifrån? Undrade Yasmin.

-Och blir upptäckta, sa Jade.

-Vi kommer ut det vet jag, sa Cloe.

-Men hur? Undrade Yasmin.

-Vi kollar om det finns en annan väg ut, sa Jade.

-Vi går längs väggen och kollar, sa Cloe.

-Nu går vi, sa Yasmin. Efter nogon minut:

-Det finns ingen väg ut! Snyftar Jade.

-Där är en TV, sa Cloe.

-Vi slår på den, sa Yasmin. De slår på den och kollar.

-Där är någon som heter Magie, sa Cloe.

-Hon är en trollhäxa, sa Yasmin.

-Hon kanske kan hjälpa oss ur den här knipan, sa Jade. Sedan stog ett telefonnummer till Magie.

-Vi ringer till henne, sa Cloe.

-Det finns ingen teckning på min mobil! Sa Yasmin.

-Inte på min heller, sa Jade.

-Inte på min heller, sa Cloe.

   

På filmen visades det att Magie hade tre vita duvor.

Helt plötsigt…

 -Vad är det för något? Frågade Jade.

-Vet inte men det liknar en duva, sa Yasmin.

-Det kanske är en av Magies duvor, sa Cloe.

-Komsi lilla duvan, lockade Yasmin.

-Den kommer, sa Jade. När duvan hade landat på Cloes axel såg Yasmin något:

-Det sitter en kapsel på duvans fot, sa Yasmin.

-Vi skriver en lapp till Erik, Mattias och Danny, sa Jade.

-Smart ide, sa Cloe och Yasmin.

-Jag vet, sa Jade.

- Jag kan skriva! Sa Cloe.

-Okej, sa Yasmin.

-Men…? Sa Jade.

-Vadå Jade? Undrar Cloe.

-Har någon ett papper? Svarar Jade.

-Jag har! Sa Yasmin.

-Super! Sa Cloe.

-Nu skriver jag så här låter det bra? Frågade Cloe?

 

       Hej Erik Mattias och Danny!

        Vi har ett litet problem!

        Vi är fångade av SVR!

        Kan ni hämta oss?    

     Snälla!

Vi har nu fått ut hästarna. Men vi har SVR dräkter på oss, så det kanske är lite svårt att känna igen oss.

Men det löser sig. Kom nuuuuu!

 

-Såja lilla duva! Sa Cloe.

-Flyg till Erik Mattias och Danny! Sa Cloe.

-Hoppas att den hittar Erik, Mattias och Danny, sa Yasmin.

-Jag värkligen, sa Cloe och Jade i munnen på varandra.

-Hoppas de kommer snart, sa Yasmin.

 

 

 

 

 

                                   Kapitel 6. Övernattningen.

 

-De kommer aldrig, bölade Jade när de hade fått sitt rum.

-Jodå snat kommer de, sa Cloe.

-Imorgon kommer de nog, sa Yasmin.

-Imorgon! Vi kommer dö! Vi blir upptäckta och sedan dödade! Bölade Jade.

-Håååå, ta det lugnt, sa Yasmin.

-Ta det lugnt? Du skojar! Inte kan man ta det lugnt när man måste övernatta här! Bölade Jade.

-Jo det kan man faktist! Sa Yasmin. Nu blev hon irriterad!

-Allvarligt, Jade ingen fara, sa Cloe.

 

Samtidigt i Sverige:

-Ett brev från tjejerna, ropar Danny.

-Vad har de skrivigt? Frågade Erik.

-De har skrivigt att de har ett liiitet problem, sa Danny

-Vilket problem? Frågade Mattias.

-De är fångade av SVR, sa Danny.

-Aaaaaaaaaaaaaaaaaah, skrek Erik och Mattias.

-Vi ska hämta de nuuuu, sa Danny.

-Tack lilla duva, sa Erik.

-Vi sticker klockan tolv (00:00), sa Mattias.

-Okej! Sa Danny och Erik.

-Det är om en timme, sa Mattias.

-Vi börjar packa, sa Danny.

-Vi tar med oss vovvarna och hästarna, sa Erik.

-Vi tar bilen, sa Danny.

-Hästarna åker transport, sa Mattias.

-Hundarna åker med oss, sa Erik.

 

-Idaaaaaa! Ropar Danny.

 

-Svartennnnnn! Ropar Mattias.

 

-Zebraaaa! Ropar Erik.

 

 

                              

                Ida                                             Zebra                       Svarten

 

(Zebra är Idas och Svartens valp!)

 

-Nu sticker vi! Sa Danny.

-Yes box! Sa Mattias.

-Kom Zebra, Ida och Svarten, sa Erik.

-Kom London, Paris och Pluto, sa Danny.

 

 

Paris (Eriks häst) Pluto (Mattias häst)

London (Dannys häst)

 

                                   

 

                           

 

 

                                              Kapitel 7.  Räddningen

 

-Nu lastar vi hästarna, sa Mattias.

-Och åker, sa Danny. Nu är de på väg:

-Hoppas vi är framme snart, sa Erik.

-Ja, sa Mattias.

-Stör mig inte när jag kör, sa Danny.

-Sätt på musiken så blir vi lugna, sa Mattias.

-Okej, sa Danny.

-Det är baby goodby på radion, sa Erik.

-Baby goodby baby farvell, sjöng Erik, Mattias och Danny. Efter ca 1 och en halv timme.

-Framme, sa Danny.

-Vart? Frågade Mattias.

-Har du glömt det? Frågade Danny.

-Vi är framme vid SVR:s palats, sa Erik.

-Vad ska vi gjöra där? Frågade Mattias.

-Rädda tjejerna, sa Erik.

-Just det, sa Mattias.

-Nu går vi in grabbar! Sa Danny.

-Japp. Sa Erik.

-Och räddar TJEJERNA! Sa Mattias.

-Ja just det Mattias, SÅ NU GÅR VI IN!! Sa Danny.

-Men hur ska vi komma in utan att vakterna ser oss? Sa Erik.

-Vi går och hämtar hästarna så klär vi ut oss till riddare. Sa Mattias.

-RIDDARE! Sa Erik och Danny.

-Ja riddare, och vi rider på våra hästar till dörren och sänger till vakterna att vi ska lämna ett ärende till kungen. Sa Mattias.

-Smart Matte! Sa Danny.

-Och sen går vi bara in och hittar tjejerna och hästarna. Sa Erik.

-Hundarna får spåra upp våra tjejer! Sa Mattias.

-Japp, men hur ska vi få riddar dräkter? Frågar Danny.

-Ingen aning, sa Erik.

-Våra polisdräkter liknar riddardräkter, sa Mattias.

-Ja, smart, sa Danny.

-Nu hämtar vi hästarna, sa Erik.

-Okej, sa Danny.

-Kom nu, Pluto, sa Mattias.

-Kom nu då, London, sa Danny.

-Paris, det är allvar nu, sa Erik.

-Vi byter om först, sa Mattias.

-Okej! Sa Danny. Efter några minuter:

-Nu måste vi hämta hästarna, sa Erik.

-Paris, nu måste du komma! Sa Erik.

-Kom nu, Pluto, sa Mattias.

-Det är allvar, London! Så kom NU! Sa Danny.

-Nu ser vi ut som riddare, sa Mattias.

-Nu rider vi till porten, sa Erik.

-Okej! Sa Danny och Mattias.

-Vad gör ni här? Sa vakten som stod vid porten och vaktade.

-Vi är riddare, sa Danny.

-Vi är här för att rädda våra vackra flickor! Sa Erik.

-Menar du allvar? Frågade vakten misstänksamt.

-Nääääh, jag ba skämta! Sa Erik.

-Vi har ett meddelande till konungen. Sa Mattias.

-Jaha! Gå in då! Sa vakten.

-Jag tar hästarna. Sa vakten.

-Nääää, vi lämnar dom här vid porten Sa Danny.

-Kom då killar så går vi in. Sa Erik.

-Japp! Sa Mattias.

  

När de kommit in och porten stängdes så:

-Nu ska vi bara ropa på hundarna! Sa Danny.

-Kom Idaaa! Ropar Danny.

-Svartenn! Ropar Mattias.

-Hit Zebraaaaaaa! Ropar Erik.

 

Hundarna kom springande igenom fönstret.

-Där är ni ju! Ropar Danny.

-Sök efter Cloe, sök efter Cloe! Ropar Danny.

-Sök efter Yasmin, sök efter Yasmin! Ropar Erik.

-Sök efter Jade, sök efter Jade! Ropar Mattias.

Hundarna kom tillbaka efter 10 minuter.

-Vad duktiga ni har varit! Ropar Erik.

-Visa oss vägen Svarten, Ida och Zebra! Sa Danny.

-Ja visa oss vägen! Ja visa oss! Sa Mattias.

-Oj vad det springer! Sa Erik.

-Nu värkar vi vara framme! Sa Danny.

Dom öppnar dörren.

-Cloeee! Ropar Danny.

-Jadee! Ropar Mattias.

-Yasminnn! Ropar Erik.

-Dannyyy! Ropar Cloe.

-Mattiasss! Ropar Jade.

-Eriiiiik! Ropar Yasmin.

-Tjena tjejer! Ropar Danny, Mattias och Erik.

-Ni såg vårt brev? Sa Yasmin.

-Ja det gjorde vi, sa Mattias.

-Nu sticker vi, girls, sa Danny.

-Okej! Sa Jade.

-Hej Zebra! Sa Yasmin.

-Hej Svarten! Sa Jade.

-Hej Ida! Sa Cloe.

-Kom! Den här vägen girls! Ropade Danny.

-Men kan du sluta kalla oss girls!? Sa Cloe.

-Vadå? Ni är ju det! Ropar Danny.

-Kan ni inte bara följa med oss till bilen, sen åker vi hem och glömmer allt det här! Sa Mattias.

-Okej! Sa Cloe, Jade och Yasmin. När det sitter i bilen på väg hem:

-Tusan också, en bilkö, säger Erik som kör.

-Få se, sa Yasmin. Det där är ju inget farligt!

-Nej men det är en bilkö som är 2 mil! Sa Erik.

-Hur vet du det? Frågade Jade.

-De sa det på radion, sa Erik.

-Men vi kan ju rida igenom, sa Cloe.

-Bra idé, sa Yasmin.

-Tack, sa Cloe.

-Vilka ska vi rida? Sa Jade.

- Kalle, Dajzy och Kajmon, sa Yasmin.

-Men bilden då!? Sa Mattias.

-Ni får köra. Sa Cloe

-Me..mee..meee! Sa Danny.

-Inga men, Danny! Sa Cloe.

-Okej min lilla älskling. Sa Danny.

-Får jag en puss innan ni går? Sa Danny.

-Såklart du få! Sa Cloe.

-Jag vill också ha en. Sa Mattias.

-Jag med! Sa Erik.

-Såklart ni också ska ha en! Sa Jade och Yasmin i mun på varandra.

-Men nu sticker vi. Sa Cloe när hon har pussat klart Danny.        

-Nu rider tjejerna iväg hem och det tog två timmar!

 

 

 

 

                            Kappitel.8.  Borta bra men hemma bäst!

 

-Entligen hemma! Sa Cloe.

-Borta bra! Men hemma bäst! Sa Jade.

-Inte om man blir fångad av svartavildarosen! Sa Yasmin.

-Nej just det. Sa Jade.

-Nu kommer killarna! Ropade Yasmin.

 

Samma natt låg dem i sina sängar och sov djupt!

       

                              SLUT!